Temaprovningar
| Augusti 2013 |
|
Provningsgruppen bestod denna gång av:
Another bloody Aussie chardonnay?
Ja, jag erkänner. Jag åkte till Australien i vintras för att vandra längs den vackra kusten, egentligen inte alls, eller nästan inte alls, hänga på vingårdar, även om det var det mina vinvänner antog, och lite ljög jag nog för mig själv. Ett par veckor var för lite för att penetrera ett helt vinland. Men när jag nu ändå var där så… måste man göra något mer än att studera kängurur. Jag beslöt att dricka så många av de bästa vita chardonnayerna jag kunde hinna med. Jag så att säga började uppifrån för att se hur långt ner jag hann i status på vin. I minnet hade jag de feta, smöriga, mango- , popkorn- och ananasdoftande chardonnayerna som var en härlig kontrast till de sura, vita bourgogner jag hade haft råd med fram till 90-talet (med några underbara undantag undantaget). Men bara de bästa var minnesvärda, de enklare var så chippade, impregnerade av ekchips, ekspån, att man var rädd att få ekoxar i munnen. Runt 2000 så nådde den trenden vägs ände, vi var många som hade tröttnat, och slagordet blev ABC (Anything But Chardonnay). För överekad chardonnay doftade blöja, nå, fullt så illa var det inte konstaterar de som jämfört "live", men i alla fall för ekigt och platt. Det nya spåret blev att försöka odla chardonnay bara i de kallaste lägena och att hitta kloner som gav mycket syra. Ekfaten blev större och man blev medveten om att absolut inte plocka för sent. För när chardonnay mognar sjunker syran snabbt och dramatiskt och då tappar försvinner mineraliteten och alkoholhalten stiger. Man arbetade också mycket med beskärningen, bladverken skulle skugga druvorna. Vidare konstaterades att oklonade stockar gav mer syra än klonade till druvorna. I vinkällaren gjordes allt för att undvika den maloaktiska jäsningen och det kalljästes för att få rejält med syra. Resultatet blev lite av det omvända. Syrorna blev så plåtiga och strama att vinerna kändes som parodier på chablis istället för som tidigare, parodier på Meursault. Vad har då hänt de senaste åren? Ett spår är att försöka arbeta vidare på att hitta de kloner som inte bara ger mest, utan också bäst, och mest aromatiska syror. Man har lärt sig blanda syrorna bättre. de syror man tillsätter innan jäsningen, så de integreras bättre i slutvinet, smakar trevligare. Ibland tas syrorna bort i efterhand med allt mer förfinade metoder, det senaste är att använda enzymer. För mycket vinsyra kan göra vinet surt, för mycket flyktiga syror kan ge doft av aceton, ingetdera är attraktivt. Man har lärt sig hantera den sköra balansen mellan pH, kalium och vinsyra, fel balans och vinet blir platt. Vidare försöker man jäsa hela klasar (vilket förvånande nog påverkar kalkinnehållet i vinet så det ökar enligt senaste vetenskapliga rönen), och tillåts sen vinet ligga länge på jästresterna utan att det rörs om, fås mer arom utan att det blir en fetare karaktär. De som inte vill manipulera vinet för mycket får så att säga bita i det sura äpplet och låta vinet ligga ett par år istället så att syrorna lugnar ner sig innan de släpper vinet på marknaden. Till bilden hör också att använda skruvkork, nästan alla gör det. Det ger en liten brist på syre, reduktion mer reduktiv miljö, som resulterar i en yppig doft som påminner om tändsticksplån. Panelen fann den rätt äcklig och rekommenderar luftning av vinerna, men den skitiga doften har sina fans den med, sägs det. Man säger också att i Australien har det skett en chardonnay-revolution de senaste åren. Mer än en butik jag besökte hävdade att chardonnay var Australiens bästa druva. Det anordnas jämförande vinprovningar mellan australiensiska stjärnor och aussisarna tycker deras viner är lika goda som den bästa Meursault eller Corton. Är det så gott? Nej, nej, nej, jag som har ett kärleksförhållande till syrorna i de finaste franska vinerna tycker inte att de nått så långt. Livligheten i en Mersault Genevrieres eller en Chablis från Raveneau är näst intill gudomlig och ännu oslagbar, men det är mycket bättre nu, down under. De bästa har inte bara studerat sin kemibok, utan även försökt lära direkt av de bästa franska vinmakarna, och några av de bästa vinerna i Australien är gjorda av fransmän. Jag satte alltså i mig Leeuwin Art Series, Cullen Kevin John, Vasse Felix Heytesbury mfl kultiga viner. Alla dessa tre och det mesta av det bästa kommer från Margret river där sydliga vindar drar in från kusterna och gör det lättare att producera balanserade viner. Penfolds Yattarna, den mest prestigefyllda och dyraste chardonnayen är en blandning där mer och mer frukt från den svala ön i syd, Tasmanien, nu ingår. Mycket spännande händer också på en halvö bara några mil utanför Melbourne, Mornington Peninsula. Där lever man på vinturismen från staden och kombinerar vingårdar med restauranger, hotell (det hetaste är att bo i tält byggda i trätoppar) och nära till hav. Vingårdarna är ofta nyplanterade med väl utvalda franska stockar och resultaten spännande. Några vingårdsbesök blev det trots allt. Min favorit därifrån var Ten Minutes by Tractors -10:or, de har dessutom en bra restaurang. I det lite varmare, mycket vackra klassiska vinområdet Yarra strax norr om Melbourne händer det också saker. En kille vid namn Syd Bradford skapade 2009 en liten vingård vid namn Thick as Thieves. Hans chardonnay heter just, Just another bloody chardonnay, och visar vad en envis kille kan göra med en liten odling efter några års praktik på större gårdar. Han jäser i mycket små batcher och blandar till något som är bland det mest intressanta i syraväg Australien kan åstadkomma. Sen är han rolig också, missa honom inte om ni har vägarna förbi. Sist men inte minst vill jag nämna ett vin Shaw & Smith M3, från Victoria, som för något år sen vann en jättevintävling i Kina. Nu har Kineser en fäbless för lite sötare viner, men vi har tidigare hyllat vinet, just det som vann, som nu är slut, och som funnits på Beställningssortimentet en längre tid. Snart kommer 2010 som är ännu ett snäpp upp till i kvalitet, håll utkik. Men det som blev min samlade erfarenhet var att även om den nya aussie chardonnayen inte riktigt når franska höjder så har den en pigg, krämig härlig citruston med lite lime och tropisk frukt som jag definitivt tycker har en plats i vinvärlden, och den gjorde min resa extra uthärdlig. Särskilt minns jag ett glas som sköljde ner ett par inhemska ekologiskt odlade ostron, små, köttiga och lite gräddiga i smaken, absolut världsklass, finfint till citrusen i glaset. Vi skulle säkert se mer exempel på den senare härhemma om inte de rika gas- och mineralfyndigheterna gjort att valutan blivit urstark. Väl hemma plockade vi i provningspanelen ut vad som fanns att köpa via gamla bolaget. Trots valutan fann vi några prisvärda viner. Lite förvånade konstaterade vi att vi faktiskt gillade ett par feta exemplar från varmare lägen, men så var de också gjorda av välrenommerade Blass och Tyrells. Bäst var Margret river vinerna från Hohnen och Vasse Felix, och de har just den där spännade citus- och limetonen. Tyvärr finns inte Vasse Felix 2010 att tillgå nu, men lite äldre årgångar, och jag håller span på 2011, som kanske når upp till -10 ´s nivå, top of the pops enligt den lokala kritiken? Man vill ju inte bara vara "another bloody bloody francofile".
Mårten Söderlund
| VITA | |
| AUSTRALIEN | |
| 13p = 109:- | 2011 Penfolds Thomas Hyland Chardonnay (Penfolds), Adelaide, New South Wales, Australien 6023, Treasury Wine Estates Sweden AB, 12 % Chardonnay |
| 13p = 129:- | 2011 Bootstraps Chardonnay (The Bootstraps Wine Company), McLaren Vale , South Australia, Australien 72757, Vinovum AB, 14,5 % Chardonnay |
| 14,5p + 129:- | 2007 Scrubby Rise Unwooded Chardonnay (Wirra Wirra Vineyards), McLaren Vale , South Australia, Australien 89544, Carovin AB, 13,5 % Chardonnay |
| 14p + 129:- | 2008 Wolf Blass Gold Label (Wolf Blass), Adelaide Hills, South Australia, Australien 72395, Treasury Wine Estates Sweden AB, 13 % Chardonnay |
| 13,5p = 149:-  | 2009 Tamburlaine Reserve Chardonnay (Tamburlaine Wines), Orange, New South Wales, Australien 75321, Handpicked Wines Sweden AB, 13 % Chardonnay |
| 13,5p - 179:- | 2010 Cumulus Chardonnay (Cumulus Wines), Orange, New South Wales, Australien 72787, Miquel Torres Sverige AB, 14 % Chardonnay |
| 13p - 179:- | 2011 Swan Bay Chardonnay (The Scotchmans Hill Group), Victoria, Australien 75541, Divine AB, 13,5 % Chardonnay |
| 15p = 189:- | 2009 Evans & Tate Redbrook Margaret River Chardonnay (Evans & Tate), Margret River, Western Australia, Australien 72787, Prime Wine Sweden, 14 % Chardonnay |
| 15p = 189:- | 2008 Tumbarumba Chardonnay (Chalkers Crossing), New South Wales, Australien 94733, Giertz Vinimport AB |
| 13p - 229:- | 2009 Barwang 842 Chardonnay (Barwang), Tumbarumba, New South Wales, Australien 71628, Prime Wine Sweden, 14 % Chardonnay |
| 14p - 229:- | 2005 Jacob's Creek Reeves Point Chardonnay (Orlando), South Australia, Australien 73237, Pernod Ricard Sweden, 13 % Chardonnay |
| 11p - 259:- | 2008 Anderson Chardonnay (Anderson Winery), Rutherglen , Victoria, Australien 73072, Trosa Vingård AB , 13 % |
| 16p = 295:- | 2010 Vasse Felix Heytesbury Chardonnay (Vasse Felix), Margaret River , Western Australia, Australien 74342, VinUnic AB, 13,5 % Chardonnay |
| 15p - 329:- | 2008 Tyrrell's Vat 47 (Tyrrell's Wines), Hunter Valley, New South Wales, Australien 82600, Carovin AB, 13 % Chardonnay |
| 16,5p - 525:- | 2009 Rocky Road Vineyard Chardonnay (McHenry Hohnen Vintners), Margaret River , Australien 74806, Happy Palate Wines AB, 13,5 % 100% Chardonnay |